mammaulrika

Nu har vi äntligen börjat berätta för folk, våra föräldrar, syskon och vänner. Det började väl egentligen att jag fick lov berätta för chefen och så, då vi har vårdtagare som får cellgifter som jag inte får gå till, så det fick som lov att börja komma ut. Efter att man berättat för chefen å så var ju föräldrarna näst på tur....
Men himla roligt det är att berätta en sådan rolig nyhet... alla är verkligen så himla glada för en.

I övrigt mår jag bra, har mått illa några dagar, mest på kvällarna... men det är väl inget att klaga över egentligen. Lite svårt med matoset, men pappan har varit snäll och hjälpt till rätt mycket. Det är verkligen uppskattat!!
Just nu ser jag bara framemot ultraljudet den 4:e april!! :)